Arvet efter varvet

Flera gamla vackra tegelbyggnader bevaras för eftervärlden medan alla plåtbyggnader rivs. Teglet har en enkel, väl definierad kvalitet. Plåten används istället som byggmaterial. De enskilda husen som bevaras är erlagda med skyddsbestämmelser men ska samtidigt anpassas efter dagens moderna krav vad gäller energi och säkerhet.

– Husen har helt olika förutsättningar och är byggtekniskt utmanande samtidigt som det finns fantastiska arkitektoniska värden. De har blivit bättre än vad jag vågat drömma om, säger Erik Wennerholm, projektchef för infrastruktur i Varvsstaden, om tre byggnader som bevarats: Magasinet, Gjuteriet och Snickeriet. Peab köpte området 2005 och sex år senare togs ett planprogram fram. Malmö stad, med stadens stadsarkitekt, stadsantikvarie och bygglovsavdelning, var drivande när Varvsstadens utvecklingsplan tog form. Placerad mellan centrum och Västra Hamnen har Varvsstaden varit stängd och död för Malmöborna under lång tid. En mäktig industri som vänt baksidan mot stans centrum. Nu vrider hela stadsdelen sin framsida mot staden, bland annat med hjälp av flera broar som kopplar ihop varvsområdet med city.

– Det är oerhört viktigt att byggnaderna passar in i stadslivet med gatustråk och parker så att det blir en levande stadsdel, förklarar Erik.

Magasinet är en lång och bred byggnad med stora volymer som var i förhållandevis gott skick. Det gav goda förutsättningar att göra om den till kontor. Wingårdhs sitter i bottenplan i ett enda stort rum, 100 meter långt, 15 meter brett och med fem meter i takhöjd. Här har man i mitten valt att ställa tre lådor i plywood fodrade med absorbenter. Lådorna innehåller mötesrum, entré och toaletter. Ovanpå finns förråd. Rummet är intakt med originalfärgen kvar på väggarna men med genomtänkt belysning, god akustik och gardiner i samma färger som väggarna och mycket växter.

– Utmaningen var att skapa en attraktiv och trevlig miljö i något som är obehandlat och oförädlat. Mitt i det råa, stökiga har vi ett fantastiskt klimat, det är varmt på vintern och svalt på sommaren. Vi har en jättebra ljudnivå för alla väggar och tak är dämpade. Så det är en jätteskön miljö att jobba i. Trots att det är rått och rufft älskar alla medarbetare att komma hit. Att det är ett kreativt yrke gör att det frigör en massa energi att vara på en plats som inte är perfekt, säger Joakim. Tegelväggarna på Magasinet är konformade, tjockare nedtill och allt tunnare ju högre upp man kommer i huset. Därför har översta våningen fått tilläggsisoleras. De enkelkopplade gjutjärnsfönstren har slipats och målats på plats och därefter kompletterats med isolerbågar på insidan. Schücos dörrar (ADS 75.SI), fönster (AWS 75.SI) och större fasadpartier (FWS 50) kompletterar byggnaden med ett modernt och energieffektivt klimatskal. AGF System monterade samtliga aluminiumpartier såsom taklanterniner, fasadpartier och fasta fönster, alla från Schüco. Totalt sitter cirka 120 glas (luft) med aluminiumprofiler från Schüco i Magasinet.

– Schüco är ett enkelt val. Alla vet vad det är, man vet vad man får och många kan montera produkterna. Det är en given lösning, säger Joakim. Wingårdhs kontor på Kockumsområdet är ingen hård miljö men samtidigt också så långt bort från vitt, fräscht och tillrättalagt man kan komma. Det ser Joakim bara som en fördel.

 – Insidan är så oförändrad som det går, det är viktigt för upplevelsen. Faktum är att det här kontoret har betytt jättemycket för oss. Vi får ta emot många besök, folk som vill komma hit och titta. Alla tycker det är fascinerande, säger Joakim.

Gjuteriet ligger vid den inre hamnbassängen, kajpromenaden och torrdockan. Byggnaden var i stort sett bara en ruin, visserligen med två hyfsat hela gavlar och ett rejält stålstativ inuti. Men de längsgående väggarna var i dåligt skick. Transformationen startade 2021 och kantades av en hel del utmaningar. Exempelvis när Peab skulle riva taket, som fick ske steg för steg.

– Vi fick jobba med successiv rivning för annars hade huset kanske fallit isär. Vi fick riva två takstolar åt gången och satte sedan nya takstolar. Därefter fick vi riva två takstolar till och ersätta dem med nya. Metoden var både tidskrävande och komplicerad, säger Matz Thuresson, arbetschef på Peab. I gavlarna har de enorma gjutjärnsfönstren kunnat behållas och tilläggsisoleras. De längsgående sidorna har helt nya väggar, uppmurade med återbrukat tegel och där Schücos fasadfönster ger rikligt ljusinsläpp. Likt en fornlämning finns delar av den gamla trasiga ytterväggen kvar, innanför de nya ytterväggarna, och kan beskådas genom Schücos fasadfönster som är monterade av AGF System.

– Rent byggtekniskt har vi byggt ett nytt hus i huset med en trästomme. Det var många utmaningar med att få till bjälklag, anslutningar och detaljer. Vi har haft jättemycket fokus på detaljer, förklarar Matz. Bjälklagen i limträ är fästa i de gamla traversbalkarna och håller uppe de nya övre våningarna i huset. Våningsplanen är glasade ut mot entrén och öppna mellan varandra. Allting ser ut att sväva, vilket ger en magisk känsla. Ett tjugotal lampor från de gamla verkstadshallarna pendlar ned från det höga taket.

– Det finns en spänning mellan de nya och gamla delarna. Det nya programmet ska ta plats i ett gammalt skal. Det gör att saker och ting blir lite skeva ibland. Det skapar väldigt mycket karaktär. Tidigare var det ett enda stort rum och nu stoppade vi in nya bjälklag med nya höjder, vilket gör att de inte är perfekt skapade efter fönstren så vi får många intressanta möten mellan det nya och det gamla, säger Johan Pitura, arkitekt på Kjellander Sjöberg som står för Gjuteriets nya form. Känslan av industrihallens imponerande robusta rum är bevarad. I markplanet finns en restaurang och Oatlys foajé, men det är också meningen att ytan ska kunna rymma publika funktioner som kafé och utställningslokal.

– Vi har fått ut väldigt mycket av det som uppstått i blandningen av gammalt och nytt, som skapar stora kvaliteter. Vi är väldigt intresserade av hur man kan återskapa det när man har ett tomt papper, när man skapar helt nytt, säger Johan.

Snickeriets gula mönstermurade tegelfasad skiljer byggnaden från övriga tegelhus i Kockumsområdet som går i rött. Fönstren är skapade i medeltidsinspirerad rundbågestil. Spåren av att huset byggts till både på 1930- och 1970-talen kan fortfarande märkas. Under 2022 startade ombyggnationen av Snickeriet, områdets äldsta bevarade byggnad. Den största utmaningen var att huset låg för lågt i förhållande till omgivande bebyggelse. För att säkra huset från 100-årsregn behövde huset höjas med en halv meter, därför genomfördes ett spektakulärt lyft av hela byggnaden. Men det gjordes fler, större ingrepp för att bevara och modernisera huset.
– Vi behövde få upp huset generellt för att slippa kapillärsugning i fasaden. Invändigt har vi behållit det befintliga träbjälklaget. Sen har vi rivit taket och höjt hela översta våningen med en meter för att skapa bra höjd för kontorsmiljön, förklarar Matz. Den starka industriella karaktären har bevarats när den nu omvandlats till modernt kontor för en advokatbyrå. Nya, öppna trappor byggdes invändigt för att förbinda våningsplanen med varandra. Översta våningen har fått som en lanternin med fasadsystemet FWS 50. Ett 80-tal fönster, som monterats av AGF System, ger fint ljusinsläpp. Här har även ett ASE 80.HI skjutparti monterats, vilket ger tillgång till en terrass i västerläge.

Både Gjuteriet och Magasinet har fått Malmös stadsbyggnadspris. Gjuteriet blev även nominerat till Kasper Salin-priset 2024 och och under Arkitekturgalan 2025 kammade Varvsstaden hem Planpriset 2024 där uttdrag ur juryns motivering lyder "Det är svårt att inte imponeras av Varvsstadens utveckling, av de skickligt utförda ombyggnadsprojekten och hur väl planeringsdokumenten hänger samman. Inte minst det envetna hållbarhetsarbetet som gjort stadsdelen till ett pionjärprojekt inom återbruk." 

Varvsstaden har blivit ett av de större profilerade återbruksprojekten i Sverige. Många vill besöka stadsdelen, allt från kommunrepresentanter till fastighetsutvecklare och byggare för att insupa det opolerade, oväntade, icke tillrättalagda i Varvsstaden. Då, för 40 år sedan, när beslutet togs att varvet skulle läggas ned var besvikelsen stor. Malmös självförtroende knäcktes och det tog många år innan staden repade sig. Men en trött industristad har de senaste 30 åren förvandlats till en modern kunskapsmetropol. Den gamla oljehamnen har transformerats till en vibrerande plats med universitet, startup-bolag och Turning Torso. På tomten bredvid omvandlas nu resterna av stadens stolthet, Kockums skeppsvarv, till något nytt och spännande. En dröm för industriromantiker att vallfärda till.