1. Arkitekter
  2. Inspiration
  3. Nyheter
Tillbaka till meny

Det unika dagsljusets hälsofrämjande egenskaper

Dagsljus har unika och hälsofrämjande kvaliteter som inte kan ersättas av artificiellt ljus. I en tid då vi tillbringar alltmer tid inomhus är det viktigare än någonsin att bebyggelsen utformas för att ge bästa möjliga dagsljusexponering.

Ljus ger primärt möjlighet till seende och står för 80 procent av våra sinnesintryck. Det har även flera icke-visuella biologiska effekter. Växlingen mellan ljus och mörker reglerar dygnsrytm vilket i sin tur styr många av våra kroppsliga funktioner via kroppens celler. Speciellt klockgener styr hormonnivåer, hur lever och njurar arbetar, ämnesomsättning, sömn och vakenhet samt även humör och stressreglering. Ljuset påverkar också halten D-vitamin i kroppen och är därför viktigt för bland annat immunförsvaret, skelettet och cellernas tillväxt.

Bristen på dagsljus särskilt under vinterhalvåret borde enligt dagsljusforskaren Marie-Claude Dubois tas på mycket större allvar i Sverige eftersom det får stora hälsokonsekvenser. Och det är inte bara mängden  ljus som är viktigt, även kvaliteten är avgörande. Under dagen varierar ljuskvaliteten till upp till 90 000 lux mitt på dagen med sol och klar himmel. Detta kan jämföras med att arbetsplatsbelysningen för vanligt kontorsarbete enligt arbetsmiljöverket ska motsvara åtminstone 500 lux (läs mer om de rekommenderade riktvärdena här) . Dagsljus innehåller fler våglängder och varierar till skillnad från elektriskt ljus kontinuerligt i intensitet, färg och inriktning. På morgonen är det vitt och kallt och innehåller mycket blått ljus som gör oss vakna. Elektriskt ljus däremot är generellt svagare, ger sämre färgåtergivning och avger ett smalare spektrum centrerat inom det gula frekvensområdet. I de norra regionerna, där fall av ”midvinterinsomni” rapporteras, är det särskilt viktigt att ta vara på dagsljuset vintertid. Otillräcklig tillgång av dagsljus minskar sömneffektiviteten med kortare sömnlängd och mindre andel djupsömn till följd. 

Hälsofrämjande utblick


Fönster släpper inte bara in dagsljus, de ger även utblick vilket inverkar positivt på humöret. Särskilt kontakt med naturen upplevs behaglig och har stressreducerande och återhämtande kvaliteter.  

Studier visar bland annat att utsikten spelar roll i vården av sjuka. Patienter med gröna utsikt tillfrisknar snabbare. I skolmiljö bidrar en lugnande utblick till högre inlärningshastighet. 

Boverkets krav på dagsljus     
I tider av att våra städer förtätas allt mer blir ljustillförseln också viktigare i stadsplaneringen. Fönstrens storlek och väderstrecksplacering, närheten till dem och avstånd/höjd på kringliggande bebyggelse påverkar dagsljusintaget. Ökade krav på energieffektivisering har dock lett till minskade fönsterstorlekar utan hänsyn till hälsoförluster och att maximerad dagsljustillförsel bidrar till minskad energiåtgång för elektriskt ljus.

Kraven på dagsljus regleras i Boverkets byggregler där det står att ”Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår”. För dagsljus anges att ”Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning”. För att beräkna dagsljusfaktorn (DF), dvs. mängden dagsljus inomhus, tar man hänsyn till fönstrens storlek, placering och transmissionsförmåga (dvs. hur mycket av dagsljuset som går igenom glaset). Ljusförhållanden är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås (som referensvärde används luminansen en järnmulen himmel ger utomhus). För solljus gäller att ”I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av rummet där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. För utblickens skull bör inte dagsljuskälla enbart utgöras av takfönster utan fönster ska ge möjlighet att ”följa dygnets och årstidernas variationer”.

Boverket rekommenderar att dagsljusfaktorn (DF) bör vara minst 1 procent i boendemiljö, en nivå svenska boendemiljöer många gånger inte uppfyller. Ett mycket förenklat sätt att beräkna dagsljusfaktorn är att ett rums fönsterglasyta bör utgöra minst 10 procent av golvytan vilket, om övriga standarder uppfylls, motsvarar en DF på 1 procent. Det finns idag för lite forskning kring vilken DF-nivå som kan anses vara rimlig ur ett hälsoperspektiv. I Danmark gäller exempelvis att DF ska uppgå till minst 2 procent halvvägs in i rummet och på arbetszoner.

Dagsljus behövs både inom- och utomhus


Dagsljus behövs både inom- och utomhus. För att få i oss tillräckligt med D-vitamin behövs direkt solljus i minst 10-15 minuter tre gånger i veckan. Inomhus är det viktigt att dagsljuset kan regleras för att kunna ge skuggning och förhindra bländning och för stark värme. 

Läs mer om vikten av solskydd och ljusstyrning här.

Dagsljus i skol- och vårdmiljöer   
Särskilt viktigt är det att i skol- och vårdmiljöer planera för goda ljusförhållanden eftersom de här har direkt inverkan på den akademiska prestationen, trivseln och hälsan. Studier visar att antalet sjukdagar minskar och att patienter tillfrisknar snabbare vid goda dagsljusförhållanden. 

Elektriskt ljus har inte samma hälsofrämjande effekter som dagsljus. Det har ett snävare färgspektrum, är statiskt och ger inte samma information om tid och väderlek. Det är exempelvis lättare att orientera sig i rum med dagsljus vilket minskar risken för fallolyckor och underlättar för personer med Alzheimers som ofta har sämre förmåga att urskilja kontraster. Folkhälsomyndigheten menar att större hänsyn bör tas till ljusmiljön där äldre vistas eftersom ljusgenomsläppligheten minskar i det åldrandet ögat. En 60-åring uppfångar jämfört med en 20-åring i snitt endast 64 procent av det kortvågiga blå ljuset.   

Bristen på dagsljus förorsakar dygnrytmstörningar och sömnproblem som kan förorsaka fysiska och mentala besvär samt dagtidströtthet. Dagsljuset ökar vakenheten och koncentrationsförmågan och har även  positiv effekt på sömnens mönster, kvalitet och längd. Forskning har visat att årstidsbunden depression är kopplad till dagsljusexponeringen där särskilt bristen på morgonljus antas ha avgörande betydelse. Möjlighet till utblick, gärna där naturen fångas, reducerar stress och skapar lugn.

I skolmiljö har ökad dagsljusexponering kopplad till fönstrens placering och storlek positiv inverkan på studieresultaten. Mätningar genomförda i skol- och förskolemiljöer visar att elevernas humör påverkas positivt och att inlärningshastigheten i klassrum med stora fönsterytor är upp till 15-26 procent snabbare i genomsnitt över ett år. De naturliga variationerna i dagsljuset minskar förekomsten av huvudvärk och svenska forskare har kunnat påvisa samband mellan ljustillgången och sjukfrånvaro, tillväxtkurvor, melatoninnivåer och beteende. Vidare har det visat sig att gröna utsikter bidrar till större akademisk framgång.

Mer läsning

r kan du läsa mer om det hälsobringade dagsljuset

Här hittar arbetsmiljöverkets krav på ljus och belysning

Här hittar du Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning "Ljus och hälsa - en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljö"


Hjälp att välja fönster

Vill du veta mer om fönster?

fönsterskolan ger vi dig konkreta råd och tips om vad du ska tänka på när du väljer fönster. Här hittar du bland annat information om ytbehandling, säkerhetsklasser, öppningstyper och U-värden.

Under produkter hittar du ett axplock populära modeller. Vi rekommenderar dig att kontakta din närmaste Schüco Partner för rådgivning om vilken lösning som passar just dig bäst. Du hittar våra Partner här

Ordlista

Aurosal – Term för psykisk aktivitet såsom vakenhet och uppmärksamhet. Ljuset har en direkt effekt på kroppens aurosalsystem och det finns en stark biologisk koppling. Utblick mot himmel högst upp i ett hus ger betydligt starkare biologisk effekt än utsikten från första våningen.

BBR – Boverkverkets byggregler

Blå våglängd – Blå del av ljusspektrum (435-500 nm)

Belysningsstyrka – Mått för hur mycket ljus som faller på en yta, enhet lux

Dagsljusautonomi – Mått för hur stor del av tiden under ett år som en yta upplyses av dagsljus med en viss styrka

DF, dagsljusfaktor – Beräknad andel av dagsljus i ett rum

Fotoperiod – Den av naturligt ljus upplysta delen av dygnet

Insomni – Sömnbesvär/oförmåga att sova är vanligare vintertid och i samband med vistelse i dagsljusfattiga miljöer

Luminans – Mått för hur ljus en yta är (candela/m2)

Lux – SI-enheten för belysningsstyrka, 1 lux = 1 lumen/m2

nm – nanometer

SAD, Seasonal Affective Disorder – Årstidsbunden depression orsakad av förändrade miljöfaktorer främst vintertid som ger ljusbrist, minskad fotoperiod och för att vi vistas mindre utomhus. Starkt morgonljus har visat sig mildra besvären.

SBUF – Byggbranschens organisation för forskning och utveckling

Social jetlag – Förskjutning av rytm av sociala skäl så att sömn/vakenhet inte är anpassat till dag/natt

Spatial dagsljusautonomi – Ett koncept som väger in den årliga ljuspåverkan. Måttet anger hur många procent av golvytan som får åtminstone 300 lux från dagsljus under 50 procent av tiden.   

Spatial förmåga – Kognitiv förmåga att uppfatta rumslighet

VP-teorin – Visual and Psysical, teori där ljuskvalitet betonas som hälsogivande