Mätning av luftburet ljuddämpning hos fönster, dörrar, fasader och andra komponenter på testriggen.

Om du vill bygga en byggnad i en bullrig miljö måste du ta hänsyn till komponenternas luftburen ljudreduktion. I planeringsfasen måste omgivningen noggrant undersökas ur akustisk synvinkel. Buller från trafikerade vägar eller till och med järnvägsspår används för att beräkna och fastställa en ökad luftburen ljudreduktion. Dessa krav på ljudreduktion måste sedan uppfyllas. Störande buller kan minskas avsevärt genom att använda lämpliga fönster och väggar samt god byggteknik i interiören, vilket ökar komforten avsevärt. Oavsett om det gäller ett bostadsutrymme eller ett kontor är en miljö som är fri från störande buller avgörande för avkoppling eller koncentrerat arbete.

För varje byggnadsakustiktest finns ett sändarrum och ett mottagarrum, som är åtskilda från varandra med en dubbelvägg. I sändarrummet finns en högtalare som producerar ett konstant ljudfält. Rörliga mikrofoner är placerade i sändar- och mottagarrummen. Mikrofonerna är rörliga så att de kan mäta ljudnivån i olika positioner och kompensera för rumsliga fluktuationer. Rummen är strukturellt och akustiskt åtskilda från varandra, så att ljudet främst kan överföras genom den inbyggda komponenten. Provobjektet kan placeras i öppningen mellan de två rummen (för att mäta luftburet ljuddämpning i överföringstestöppningen) eller byggas in framför testriggen i testöppningen (för att mäta flankljud eller längsgående ljud). En skillnad kan beräknas utifrån ljudtrycksnivåerna i de två rummen och ljudreduktionsindexet kan bestämmas utifrån detta.

En mätning registreras i ett frekvensspektrum från 50 Hz till 5 kHz och visas i decibel (dB). Endast frekvenser mellan 100 Hz och 3150 Hz beaktas vid utvärderingen. Ljudreduktionsindexet beräknas i enlighet med DIN EN ISO 717-1. Det beskriver hur en definierad referenskurva förskjuts tills summan av de negativa värdena är lika med 32 dB. Ljudisoleringsindexet Rw kan sedan avläsas från den uppmätta kurvan. Ju högre dB-värde, desto bättre ljudisolering har den komponent som testas. Detta är ett testriggvärde som tar hänsyn till en förväntad osäkerhet på upp till 2 dB (upp till 5 dB för dörrar). Ljudreduktionsindexet är först och främst oberoende av storlek. DIN 4109 specificerar dock värden för korrigering av storleken. Ljudreduktionsindexet ska inte förväxlas med byggnadens ljudreduktionsindex R‘w.   Byggnadens ljudreduktionsindex inkluderar alternativa ljudöverföringsvägar, såsom byggnadens fogsektionsdetalj, som inte testas på testriggen.

Det finns några faktorer som har en negativ inverkan på ljudisoleringen. Dessa inkluderar till exempel breda profiler. Mätningar har visat att breda profiler har en negativ inverkan på luftburen ljudisolering. Ljudet tar den väg som möter minst motstånd. Av denna anledning har komponenter med lägre ljudisoleringsvärde en betydande inverkan på det totala resultatet. På samma sätt har även stora enheter en betydande inverkan. I enlighet med DIN EN 14351-1, bilaga B, tabell B.3, krävs korrigeringar beroende på fönstrets storlek från ett värde på över 2,7 m². De ovan nämnda påverkande faktorerna måste beaktas, särskilt om kraven på fönstret eller fasaden är höga. Utöver dessa korrigeringar finns det andra faktorer i tabell 1 i DIN 4109-35 som måste beaktas. Bland annat finns det korrigeringsvärden för enheter med en ramandel på > 30 %, dubbelventilerade enheter, fasta glasrutor med ökad glasandel, fönster < 1,5 m² och enheter med spröjs.

Ja, ljudreduktionsindex för fönster eller fasader kan bestämmas matematiskt. Detta kräver dock indata från över 25 års test erfarenhet inom byggnadsakustik i OneLab Technology Center. Dessa data har sammanställts i ett beräkningsverktyg. Detta är tillgängligt för våra kunder. Detta gör det möjligt att rita en mängd olika Schüco-fönster- och fasadkonstruktioner och bestämma och dela ljudreduktionsindex.